Vapenbild Dansgillet
Mellonath Dineth
Vapenbild

Gillets historia

Forna dansare

V id ingången av Forodrims År 8 (1979) fanns Mellonath Thalia, som i Forodrims Kalender beskrevs så här: "Gillet sysslar med att sammanställa och inöva smärre teaterstycken, som företrädesvis framföres på Mars- och Novemberbanketterna. Gillet meddelar också undervisning i medeltida dans." Marigold var gillesmästarinna och Arathorn dansmästare. I medlemsbladet nr 66 (april 79) proklamerades under rubriken "I afton DANS!!!" att dansen nu fått ett eget gille, Mellonath Terpsichore. Dess första gillesmästare Marigold kallade till fem danstillfällen i april och maj, och gav även ett litet danslexikon. Bland annat framhåller hon att det finns en del mycket roliga countrydanser, att hälften av deltagarna i farandole brukar tappa bort sig innan dansen är slut och att pavane är "en pardans som är så lätt så att det är rent löjligt. Arbeau rekommenderar den för furstar." Under hösten hölls dans på en klassisk Forodrimadress, Hartwickska huset på S:t Paulsgatan 39, varje söndag.

Året därpå, år 9 (1980) beskrevs gillet sålunda i Kalendern: "Gillet meddelar undervisning i medeltida dans. På banketter och stormöten kan de ses uppföra sina nyinövade, allra vackraste danser." Gillesmästare var Arathorn. Dans hölls varannan söndag, under våren på Mariatorget 1C och under hösten på Hartwickska huset. Utmärkelsen Den Silverne Foten var främst en kvalitetsutmärkelse. Den utdelades en gång per år, till den dansare som bäst tillgodogjorde sig svåra danser och på ett smakfullt sätt kunde framföra dem. Den gavs under de första åren till Rosamunda och Theodwyn.

År 10 (1981) var gillet särdeles aktivt under våren. Dans hölls varannan söndag på Hartwickska huset, därtill kom extra repetitioner inför uppvisningar i samband med Forordrims nioårsfirande; dels på själva jubileumsbanketten, dels vid invigningen av en utställning på Kulturhuset.

Arathorn var gillesmästare i Dansgillet till och med år 16. En kort period i gillets barndom var Rosamunda vice gillesmästare. Gillet beskrevs varje år i kalendern med frasen "Gillet meddelar undervisning i medeltida dans." Man dansade:

Hur ofta och var det hölls dans varierade. Våren 82 var det varannan vecka på Åsö föreningsråd, för hösten saknas uppgifter. Våren 83 blev det ingen dans pga strul med lokalbokningen, men under hösten var det dans varje tisdag från 6/9 och fram till jul på Borgmästargatan 13. Dessutom hölls dansuppvisning och -undervisning för allmänheten på Kulturhuset den 6 december. För 84 saknas uppgifter. Under 85 och 86 finns sporadiska danstillfällen på Ålgården i Fisksätra omnämnda i MB. Åtminstone vissa av dessa hölls i samarbete med det då nybildade SCA.

År 15 fick gillet sitt vapen, vilket blasoneras så här: "I rött ett vänsterfotsavtryck i guld och ett störtat vänsterfotsavtryck i silver."

På ett gillesmästarmöte år 15 (den 19/9 1986) rapporterades följande: "Gillet hade under våren undervisning i dans. Gillesmästaren, Arathorn, har nu bett att få slippa uppdraget, medan gillets medlemmar absolut inte vill att gillet ska bli vilande. En ny gillesmästare önskas alltså."

År 17 och 18 (1988 och 1989) var gillet enligt kalendern vilande, men på hösten år 18 återuppväcktes gillet av en ny gillesmästare, Elwith. Det var då dans varannan vecka på Mörtgården i Fisksätra, veckodagarna varierade. Tre endagskurser i orientalisk dans hölls också, en för nybörjare i april, och en novemberhelg lördag för nybörjare och söndag för fortsättare.

Även år 19 (1990) var Elwith gillesmästare. Syftet omformulerades till "Gillet meddelar undervisning i olika dansformer, främst medeltida och orientalisk dans."

Så förblev det även år 20. Dans hölls varannan vecka, först på varierande veckodagar, från höstterminen 1991 alltid på fredagar udda veckor. Lokalen var Mörtgården fram till våren 1991. Hösten 91 och våren 92 höll vi till på Pumpan nere i Norra Hammarbyhamnen, en stor trivsam sal med parkettgolv. Under denna period hade gillet herröverskott, och till sist tillkom regeln att de lång-hårigaste herrarna fick dansa damer. Huruvida detta var skälet till att Bill slutade gå på dansgillen ska vi låta vara osagt.

Till Forodrims 18-årsjubileum på majbanketten 1990 tränade dansgillet in Pavane la Bataille. Den framfördes av Aredhel, Elwith, Beleg och Legolas (i den goda hären) och Bert, Bill, Zimraphel och Kalessin (i den onda). På Medeltidsveckan samma år visades den upp igen, då hade Raniel och Morgaine ersatt Aredhel och Beleg.

År 21 (1992) tog Beleg över gillesmästarskapet. Detta år instiftades gillets utmärkelse Tusenfotingen, som går till dem som varit särdeles aktiva i att bevista gillets sammankomster. År 21 utdelades den till Kalessin, Aredhel och Gindra. Tusenfotingens tecken består av ett otal små guld- och silverfötter på röd botten. I samma veva tillkom gillestecknet (Dansgillets vapen) samt tecknen för gillesmästaren (två guldfötter på röd botten) och vice gillesmästaren (två störtade silverfötter på röd botten).

På hösten flyttade dansgillet till Ålgården i Fisksätra, och det blev raskt tradition att avsluta danskvällarna med te, kakelser, prat och (ofta) bilder hemma hos Elwith och Khamûl.

På nyårsfesten 92 ("Tusen och en nyårsnatt") framfördes en orientalisk ljusdans av Ungoliant, Morgaine, Shelob, Kalessin, Mimna, Elwith, Arador, Edvard Took, Beleg, Faramir och Gothmog. Den var koreograferad av Kitiara, som även stod för ett bejublat orientaliskt solo. Dansgillet höll även i ett folkmöte i mars. Där framfördes Alexandresca av Poledra och Maeglin, och Arianna och Carina gjorde en avsevärt modernare dans, med Celegorm m.fl. i svarta kåpor som fond.

År 22 (1993) var Morgaine le Fay vice gillesmästarinna under Beleg. Under hösten återgick gillesmästarskapet till Elwith. Tusenfotingen gick till Kelwen. Gillets verksamhet beskrevs så här: "Gillet meddelar undervisning i olika dansformer, främst medeltida, underhåller på folkmöten och banketter samt sprider allmän trevnad i föreningen."

År 23 (1994) var Elwith gillesmästare. Tusenfotingen gick till Brethil och Silk. På våren detta år flyttade Forodrim in i den nuvarande lokalen på Agnegatan, och på höstterminen flyttade dansen från Ålgården till Forodrims lokal. Den hösten stod Värdshuset för servering under danskvällarna, ett försök som inte slog så väl ut och som lades ner vid årsskiftet. På novemberbanketten framfördes Pavane Belle qui tiens ma vie av Catrin, Elwith, Vindalf och Silk. På Morgothorgien några månader senare var det mindre högtidligt: Xera, Jiana, Tom Bombadill, Vindalf, Gothmog, Silk, Catrin och Elwith dansade "Estampie Madness" (en Blues Brothers-version av Estampie Double).

År 24 (1995) var Elwith gillesmästare och Silk vice gillesmästare. Tusenfotingen utdelades till Poledra. På höstterminen provades en nyordning som skulle lösa problemet med att dansgillarna hade allt från noll till många års danserfarenhet: varannan gång lätta danser, varannan gång svåra.

Dansgillet var särdeles aktivt vad gällde uppvisningar. På nyårsfesten framfördes Jenny Pluck Pears av Xera, Poledra, Elwith, Tom B, Silk och Vindalf. På majbanketten blev det två uppvisningsdanser, Alexandresca av Poledra och Silk, och Estampie Real VIII (koreograferad av Anna och Karin Sprinchorn) av Jiana, Tom B och Ensamma Trollet. På novemberbanketten gjordes en ny dans i koreografi av Jiana och Poledra - en fackeldans till ouvertyren i Rob Roy, dansad av Jiana, Poledra, Kelwen, Xera, Elwith, Silk, Vindalf och Tom B. (Koreograferna har avslöjat att de använde hallonbåtar och nougathjärtan hemma på köksbordet för att få ihop de intrikata turerna. "Herrarna" blev uppätna när koreografin var klar!) I februari hölls en endagskurs i magdans för nybörjare. Araglas gjorde stor succé med sina förföriska åttor på golvet.

År 25 och 26 (1996 och 1997) var Silk gillesmästare och Elwith vice gillesmästare. Tusenfotingen gick till Gildir.

År 26 ändrades svårighetsindelningen till att varje danskväll inleds med svåra danser, med lättare danser efter pausen. Det kan noteras att uppfattningen om vilka danser som är svåra har varierat under de här tre åren: Saltarello och Lull Me Beyond Thee klassades som svåra 1995 och det gör de fortfarande 1997. Mr Beveridge's Maggot däremot. På novemberbanketten 1996 dansade Kelwen, Elwith, Catrin och Tom B Greensleeves till levande säckpipemusik av Marach. Indûr blev detta år Tusenfoting.

Aktiviteter utanför Forodrim under denna tid:

Efter Silk tog Indûr och Geloe över. Därefter var gillesmästarna i tur och ordning Elenwe, Nynaeve och Perrin.

År 30 (1999), under Elenwes gillesmästarskap, fick gillet sitt midgårda namn. Den utgårda dansande musan Terpsichore fick lämna plats för den midgårda dansande valien Nessa, på gråalviska nämnd och kallad Dineth.

År 34 (2005) på höstterminen tog Gildir över gillesmästarskapet. En plan upprättades med en lista på danser, och ny musik vaskades fram.

Det dansades flitigt:

årtermintillfällen
342005 HT9
352006 VT10
352006 HT7
362007 VT11
362007 HT10
372008 VT11
372008 HT7
382009 VT10

Antalet deltagare per tillfälle var i genomsnitt 7-10 och totalt per termin ca 35.

Dans hölls även traditionsenligt på Medeltidsveckan i Visby i Almedalen. Aktiviteten blev detta år en officiell punkt i Medeltidsveckans program. Dessutom infördes en workshop med aningen svårare danser som en ny programpunkt.

År 37 återinstiftade Gildir Tusenfotingen, som delades ut retroaktivt för hans tid som gillesmästare. En danskonstruktionstävling utlystes inför Forodrims makalösa 36-årsjubiléum. Vinnare blev Ilyéna Milóme med bidraget "Dragons Jubilee". Dansen lärdes ut på jubiléet och fick ett gott mottagande. Gillet fick också en egen webbplats av Gildir.

Balladdans
Även år 38 dansades det mycket. Vi höll även en synnerligen lyckad temakväll med medeltida balladdans. som dansas och sjungs med försångare och omkväde där alla kan stämma in. Det blev en stämningsfull kväll i lyktors sken med sånger om både mord och hor. Flertalet kom i medeltida dräkt, vilket bidrog till stämningen. Vi fick uppleva stämningen en sen kväll i vikingahallen (eller i Meduseld) när vi åter fick höra balladerna om bl.a. Ebbe Skammelsson och Helm Hammarhand. Vårterminen avslutades med en trivsam danspicknick i Hagaparken.

Även detta år var vi en officiell programpunkt på medeltidsveckan. Det var många som kom; bortåt hundra de dagar då vi stod med i programmet. Vårt Seminarium i medeltida dans på fredagen i S:t Hansskolans aula blev också fullbesatt.

Vi höll även dans på den medeltida musikfestivalen Carpe Cantum som arragerades av föreningen TuLajv lördag 5 september i Moriaberg, Tumba. Förra årets festival blev mycket lyckad och trivsam, så även årets! Det blev två danspass; kl 14-16 och 17-19.

Under höstterminen hölls en gillesfest i midgårda/medeltida stil, i dräkt. Under terminen provade vi på ett flertal nya danser, bl.a. Manfredina & Rotta, samt den knepiga Parson's Farewell.

Dansare

Vårterminen hade fortsatt hög aktivitet. Bland de ordinarie dansgillena märks en temakväll med danser från regency-perioden, såsom den förmedlats oss genom de populära filmatiseringarna av Jane Austens romaner. Många kom i tidstypisk dräkt, och åtskilliga stilpoäng utdelades. Bland danserna tillkom en ny: Shrewsbury Lasses, som raskt blev känd som "The other way, Mr. Collins!". Te serverades. Det hela blev en succé, se t.ex. Auroras blogg.

Dessutom hölls dans på lajvkonventet Prolog i Västerås, på lajvföreningen Sirius i Enköping och rollspelskonventet Knutpunkt på Fiskeboda, vackert beläget vid Hjälmaren.

Terminen rymde sammanlagt 10 tillfällen, med 12-16 deltagare. 36 (!) danser hanns med under vårterminen, som avslutades med ett stilfullt dansgille i dräkt, och som extra dessert dansade vi dagen därpå i dräkt på Riddarholmsdagarna.

Hösten 2010 återfanns Dansgillet på Historiska Museets temahelg "Saga och Myt" 4-5 december. Det blev både en uppvisning och ett "prova-på"-seminarium för allmänheten.

Våren 2011 såg fler deltagare än någonsin. I slutet av maj arrangerade vi dansgillesfesten Pemberley Party, som uppföljning på den tidigare temakvällen med regecy-tema. Det blev en stor succé, se t.ex. bildgalleriet och Auroras blogg. Gillesfesten fick till hösten en efterföljare i det populära lajvet Kärlek och fördel som tilldrog sig på 1700-talgården Skärholmens Gård. Dans hölls också på lajvkonventet Prolog, som vanligt. Vi höll även en workshop i medeltida dans på Eurocon 2011 lördagen 18/6 kl. 11:00. Och dansen på Medeltidsveckan i Visby drog mycket folk som vanligt, med dansmästare Baranor och Gildir som vanligt.

På hösten 2011 hölls en gillesfest i Lilla Gillets stuga i Judarskogen. Temat var balladdans. Utanför rådde kyla och mörker, medans vi därinne dansade och sjöng medeltida ballader om mord, hor och andra hemskheter i brasskenet.

Våren 2012: Workshopen på lajvkonventet Prolog i Västerås Lördag 5 februari drog ett 25-tal deltagare. På bara 1:45 hann vi med 8 danser!

Den 27/4 hade vi en temakväll med barockdanser, med gästlärare Saga Mellin. Det blev fullsatt och mycket uppskattat. Terminen avslutades med en stor fest och som extra bonus en empir-picknick i Ekotemplet i Hagaparken. På Medeltidsveckan i Visby hölls som vanligt dans i Almedalen, med dansmästare Baranor och Gildir. Uppåt 150 deltagare när det var som värst!

Hösten 2012: Precis som de övriga terminerna dansades det flitigt varannan fredag. Många nya ansikten, dansgillet växte ytterligare.

Våren 2013: Förutom ordinatie dans, hölls även dans på Halvvägsan, Medeltidsveckans "halvtidsfest" mitt i vintern på Medeltidsmuséet i Stockholm. Proppfullt med dansare och klart uppskattat.

Hösten 2013: Det blev dans på Medeltidsveckan i Visby, som vanligt. Dansgillet fortsatte växa, deltagarlistan räknade 68 namn när terminen var över.

Våren 2014: Full aktivitet som vanligt. Även dans på "Halvvägsan", som året innan.

Hösten 2014: Dans på Medeltidsveckan i Visby följt av ännu en fullmatad termin.

Våren 2015: Dans på "Halvvägsan", nu enligt Tradition och Uråldrig hävd. Vi flashmobbade även medeltidsmarknaden i Kungsträdgården (se bildgalleriet). Dansandet fortsatte med oförminskad intensitet.

Dansgillestårta

Hösten 2015: Dans på Medeltidsveckan i Visby, som vanligt, och så massor med dans. 23/10 firade Dansgillet 36-årsjubiléum sedan starten. (Alltså 4 nionden år, man skulle kunna säga förni år). Vi firade med tårta (se bild) och - förstås - med Jubiléumsdansen som uppfanns på förrförra jubiléet.

Hävdatecknare

Texten fram till 1996 är baserad på Forodrims kalendrar och Medlemsblad samt Arathorns och Elwiths minnen. Därefter har Gildir krönikerat sin tid som gillesmästare.


Fungerar bäst med din webbläsare. Senast ändrad 23 okt 2015.